Idag tror jag att jag lyckats med att pricka in varenda punkt av de “läskiga saker” som hästrädda brukar räkna upp; jag har blivit biten, trampad på och jag har fått en störtdykning/blivit medsläpad efter en galopperande häst (inte så långt, men ändå). Jag har frysit och vart grinig, och här är ändå fetaste betyget på att jag forever är hästbiten: Jag har haft en FANTASTISK dag!
Och, i ärlighetens namn ska det väl nämnas att jag inte hade blivit biten, trampad eller medsläpad om jag bara ägnat Lucas mer uppmärksamhet, så jag kan bara skylla mig själv. För att börja från början Fredrika & jag åkte till stallet och lastade Lucas på morgonen och hittade efter många kringelkrokvägar till Hamre utanför Västerås. Andra hästen Triton var sen för bilen som körde honom hade kokat halvvägs dit (typiskt!), men det fixade sig.
Jag red fram Lucas en halvtimme och gick sen runt med honom en halvtimme till. Även fast det inte precis är superelitnivå är det ändå roligt att vara med som hästskötare. Man får andas lite tävlingnerver och adrenalin, men slipper oroa sig över resultat och prestationer.. Och så kan man låtsas att man sköter värsta superhästen fast man bara har den lugna, coola nybörjarkusen som “bara” går Clear Round. Fast egentligen är Clear Round den finaste grenen, för alla får rosett. Det är liksom fint.
Det gick dock väldigt bra för våra flickor i Stockholm Voltige som lagtävlande - de vann! Heja! Mycket roligt att få se tjejerna med de blågula rosetterna (och Triton också, för den delen). Dock fick Lucas 11 av 10 i söthetspoäng och hög gullighetsfaktor av domarna eftersom tre av hans Clear Round-are var små söta barn, varav den yngsta var sex år (och en är kille!). De är såååå duktiga, det är helt galet var tuffa & söta de är!
(Den här bilden togs inte idag, men det här är de tre små knattarna som tävlade! Och finaste Lucas såklart.)
Sen tog jag ut Lucas på bete och försökte se klart dagens Doctor Who, men det gick sådär. I synnerhet när ett foxy ungt sto knallade förbi och Lucas ville gå och ragga. Så det gjorde han, och där flög jag efter som en annan vante en meter eller två innan jag släppte honom. Lyckligtvis stannade tjejen med stoet, så jag fick tag på honom och då blev det bannor och till att stå och tråka vid trailern. (Det var under betet/Dr Whotittandet som jag blev trampad på, för övrigt)
Sen var det prisutdelning och fotografering med rosetterna och så packa in och åka hem. Fredrika satt och berättade hästhistorerier om lökiga människor hela vägen hem (”käkremmen finns till för att tränset inte ska falla av” HAHAHAHAHA), det var skitkul. Hemma i Märsta så var det mata & plocka upp & in saker & gjordar & tvätta transporten innan vi äntligen kunde komma oss hemåt.
Jag äter tortellini nu, vilket är det enda riktiga jag ätit idag eftersom jag inte tog med mig nån lunch, smart som jag var; hade dock med mig tre äpplen som jag på nåt sätt överlevde på. Duscha, det orkar jag inte med; jag ska ut till Lucas imorgon bitti igen för min ordinarie riddag, sen är det jobb. (Fast innan det ska jag nog hinna duscha..) Lyckligtvis har vi stängt första maj, skönt med en extradag nu när söndan liksom “försvann”! –>
Buuu. Det blev friterade grönsaker på Waldorf istället. Helt OK men inte vegosushi precis. (Det finns två sushihak till men de hade BARA sushi och mormor + bror var inte pigga på att testa det). Jo, och så var jag och mamma på stan (innan Gennys alltså) och shoppade lite mer. Jag hittade en så sjukt perfekt födelsedagspresent till Anna att jag nästan är avundsjuk på henne för att hon ska få den, jag ville ha en själv men det fanns bara en kvar där jag köpte den så det blev inget med det. Men hon kommer älska den, I know it. 
